Barockbyggnader i Jönköping

Det finns otroligt många vackra byggnader i Jönköping som tillkom under barocken. Gamla rådhuset är som exempel en mycket sevärd byggnad och det ritades 1691 av den välkända Erik Dahlbergh. Ni som känner till det fantastiska verket “Suecia antiqua et hodierna” med alla gamla slott känner till honom. Precis som många andra städer i Sverige med gamla trähus eldhärjades Jönköping och därför finns det flera byggnader från just Barocken i Jönköping. Den stora elden var i slutet av 1600-talet så det är ingen slump att rådhuset uppfördes då. Även Hovrättshuset är en barockbyggnad och arkitekten var Simon De la Vallée som även ritat Riddarhuset i Stockholm. Tyvärr dog han innan det var klart men hans son tog över och fullbordade hans arbete. Han var även inblandad i Stockholms slott vilket inte så många känner till eftersom det bara talas om Tessin. Det ska bli spännande att se dem på riktigt eftersom flytten går till Jönköping för en bekant så i höst blir det ett besök. Hovrättshuset är dessutom byggnaden för Göta hovrätt som är Sveriges näst äldsta.

Bostadsområde i Jönköping

Ett svenskt barockslott

Barocken förknippar man ofta med den tyska och franska byggnadsstilen. Många kanske inte känner till att en av de främsta barockbyggnaderna i Sverige är Stockholms slott. Slottet byggdes cirka 1700-1730, med långvariga byggstopp, efter att det gamla slottet Tre Kronor hade brunnit ner 1697. Arkitekt var Nicodemus Tessin den yngre, men det blev Carl Hårleman som fick färdigställa slottet efter Tessins död 1728. Slottet, som är 42 000 kvadratmeter stort, har idag i sitt nuvarande skick över 1 400 rum, förutom de olika museer, Slottskyrkan och förvaltningslokaler som slottet också inhyser.

Stockholms slott på natten

Hur man bodde under barocken

Barocken förknippas ofta med överflöd och pampiga bostäder men det är naturligtvis en ganska begränsad bild av verkligheten. Det flesta människor under barocken var fattiga och livnärde sig som bönder. Det var ännu inte vanligt att man bodde i städerna utan ungefär 90% av människorna levde på landsbygden. Det var säkert inget lätt liv även om man bodde i vackra, natursköna områden. Mycket finns faktiskt kvar sedan barocken och exempelvis de som har flyttat hit till Österåker älskar naturen och de vackra barockslottet Margretelund slott som byggdes 1620 av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Då var det ett säteri i området men nu finns här ett populärt villaområde istället.

Får på landsbygden

Så luktade man under barocken

Parfymer var väldigt populära under barocken och de som hade råd bar ofta stora mängder av dofter. Det här beror delvis på att folk inte duschade ofta och att man därför behövde dölja sin svettlukt och liknande. Kung Louis XIV av Frankrike tog till exempel bara tre bad under hela sitt liv men däremot använde han väldigt mycket parfym. Dofterna var dessutom mycket koncentrerade på den tiden, om man vill köpa parfym idag så får man en mycket mildare variant eftersom att vi numera använder parfym som en accessoar och inte för att dölja dålig hygien. Något som inte många vet är att det var mycket liten skillnad, om någon, mellan herr- och damparfymer under barocken. Det var till exempel vanligt att män doftade som blommor och vanilj medan kvinnor hade en tung eau-de-toilette med doft av läder och likör.

Tre små parfymflaskor
En kvinna i ett badkar

Smink innehöll arsenik under barocken

Människor har sminkat sig väldigt länge, men förr i tiden hade man inte så bra kunskap om vad som var bra för hyn och miljövänlig hudvård fanns inte ens på kartan. Under barocken kunde smink och andra hudvårdsprodukter innehålla skadliga ämnen som bly och arsenik. Det gällde framför allt de hudkrämer som skulle göra huden vitare. Historiskt sett sminkade sig både kvinnor och män, och framför allt personer från de övre samhällsklasserna. Smink, liksom smycken och accessoarer i mängder, var nämligen ett tecken på makt och välfärd. Allt eftersom spred sig dock sminket till exempelvis skådespelare (som i och med det slapp använda masker i lika stor utsträckning) och efter det till övriga klasser i samhället. Mouchen, det vill säga en målad svart prick som föreställer en leverfläck, blev dessutom populär under barocken som ett sätt att dölja finnar och rodnader på.

Palett med spegel och smink

Barnuppfostran under barocken

Idag har de flesta föräldrar sina barn på dagis eller förskolan. Det är utbildad personal som tar hand om barnen och de har en bra lön förskollärare. Så har det inte alltid varit, utan de första småbarnsskolorna startade kring mitten av 1800-talet. Det var ofta kyrkan som hade del i uppfostran, främst för att få “pli” på fattiga barn. Under barocken arbetade barnen precis som vuxna och det var inte någon större skillnad på barn och vuxen, så länge barnet passerat tre år. Barn uppfostrades genom aga och det var det bästa sättet att få dem att lyda tyckte man. Trots det fick barnen under barocken det bättre än vad de haft under medeltiden genom att den lutherska läran skiljde mer på barn och vuxna. Luther ansåg att barn föddes onda och föräldrarna måste bryta ner dem, genom aga, för att på så sätt forma om dem. Därav finns exempelvis uttrycket “den man älskar agar man”.

Konsert i maj

I maj kommer Orfeus Barockensemble att hålla en konsert i Stockholms Konserthus. Battalia, harmonia och sonata a sei, jag får rysningar av välbehag bara av att höra orden. Självklart ska jag dit för jag kan bara inte missa den kände violinisten Manfredo Kraemer. Han är en av världens främsta barockviolinister.

En glänsande violin

Upplev barocken i nutid

Förra året då jag fyllde år fick jag ett presentkort av en kompis på Greatdays och det var verkligen den perfekta presenten. Barock-tokig som jag är valde jag självfallet att lägga presentkortet på en spökvandring i Gamla Stan. Det blev en härlig kväll full av historier om häxor och spöken och annat man som barockfantast älskar att grotta ner sig i. Det är givetvis inte enbart från barocken men mycket var därifrån. Det handlade bland annat om häxprocesserna som säkert många känner till. En historia som jag tyckte var superintressant vad den om Mikael Reissuer även kallad Mäster Mikael och han arbetade som bödel, skarprättare, i Stockholm på 1600-talet. Han har en gata uppkallad efter sig i Gamla stan. Vanligtvis var bödlarna dömda brottslingar men Mäster Mikael var inte det, men tro inte att han var laglig och han slutade sina dagar själv på stupstocken. Här är länken om du också vill ge bort en sådan fantastisk present https://www.greatdays.se/kop-presentkort.

Extravagant eller praktiskt

Det finns så mycket positivt jag kan säga om barocken, hur vackert folk klädde sig och hur ståtlig arkitekten och inredningen var med mera, det var verkligen en tid av överflöd och man älskade allt som var extravagant. För mig är det här det som gör epoken så fascinerande men min familj har aldrig riktigt förstått tjusningen i det. De är mycket mer praktiskt lagda och föredrar att lägga sina pengar på sådant som är användbart. syrran vill ha en moped till exempel. Igår berättade hon för mig hur mycket snabbare det skulle vara för henne att ta sig till skolan och hon sa att hon skulle önska sig en i födelsedagspresent. Jag förstår vad hon menar, även om jag älskar allting från barocken så måste man anpassa sig till den tiden vi lever i och hitta ett sätt att kombinera de två. Men finns inget bättre än en klassisk musikkonsert i ett barockslott och drömma sig bort till en svunnen era.

En tjej på en moped

Dansk barockmusik

Kanske borde jag kontakta en bra mäklare och flytta till Skåne, det verkar som att idéer och folkrörelser startar på kontinenten för att sedan nå de södra delarna av vårt land. Barocken nådde sin höjdpunkt under 1620-30-talen, men det dröjde några decennier innan idéerna nådde Norden. De barockmusiker som slog igenom på kontinenten var framför allt Bach och Händel. För dem, i då danska Helsingborg, verkade Dietrich Buxtehude under åren 1636 – 1707. Han var betydligt äldre än Bach men var liksom honom kyrkomusiker, orgelvirtuos och kompositör. Kanske tog Bach senare inspiration från hans praktfulla orgelmusik. Buxtehudes musik innehåller både instrumentella stycken och mäss- och psalmtexter med dansk text, samt några koraler på svenska. Det är en varierande musikskatt som snabbt byter skepnad. Lugna, koralartade partier i musiken går plötsligt över till en snärtig och rytmisk barockstil. En teknisk ornamentering ger spänst i de snabba partierna men det fattas lite för att nå upp till de senare geniernas nivå. Buxtehude gav oss fantasifulla musikstycken med teknisk styrka. Men det skulle komma att dröja några decennier innan andra musiker kom att utvinna den klara melodin i denna typ av musikstycken.

Orgel med tre spelande änglar