Bodégon under senare barocktid

Bodégon betyder skafferi, krog eller vinkällare på spanska. Inom konsten betyder ordet däremot stilleben där frukt, provianter, lek och dryck porträtterades. Under den tidiga barocktiden i Spanien blev det populärt att avbilda stenplattor, med tilltugg och dryck, som underlag i köks- och krogmiljöer. Närmare mitten av 1600-talet blev det även populärt att måla frukostbrickor, illusionistiskt och blommålningar. Som konstnär är det lätt att drömma sig bort i tid och rum. Själv har jag en dröm om att del av året bo i ett hus på Mallorca, känner du som jag, klicka här. Vill ströva runt i kvarter, besöka muséer och ta del av barockkonsten i Spanien på närmare håll.

Bodégon konst med frukt och nötter

Senbarockens Salvi

Nicola Salvi, en person som kanske inte är så känd för alla men en av hans skapelser är desto mer känd. Det är Nicola som är arkitekten bakom Fontana di Trevi. En otroligt vacker skapelse som kommer från senbarocken. Ett kännetecken i hans arkitektur är ett väldigt enkelt snitt, enkelt för att vara barockstil. Byggandet av fontänen pågick mellan 1735-1762, 27 år. Tänk alla människor som varit inblandade i detta bygge, hur de byggde en del av Barockens stora symboler och hur de på detta sätt är en del av den arkitekturens historia. En nära bekant till mig går en utbildning till Byggarbetsmiljösamordnare, våra intressen för arkitektur och arbetsmiljö förenades i ett samtal om de människor som byggde dessa ikoniska byggnader. Var säkert inte så kul alla gånger att vara byggarbetare på den tiden. Kanske blir något att fundera över, att fördjupa mig i hur samhället fungerande på olika sätt under barocktiden.

Fontana di Trevi
Foto på människor från barocktiden

Barockstäder med nordisk prägel

Barocken är en stilinriktning som kan upplevas som att den präglas av osmakligt överflöd i allt från storlek på hus till fontäner. En av de mest kända barockfontänerna är Fontana Di Trevi i Rom. Hit vallfärdar miljontals turister varje år för att se de stora skulpturerna med vattenväsen som befolkar klipporna framför Palazzo Polli. Giovanni Lorenzo Bernini sparade inte på krutet när han skapade fontänen och delar av marmorn sägs komma från ett annat välkänt turistmål i Rom – Colosseum. Rom är en stad som är full med överdådiga palats i barockstil, de flesta av dem inrymmer numera offentliga myndigheter och museum, som i sann barockanda har präglats av den lokala konsten. Det samma gäller för barockbyggnader i Sverige. De som har överlevt tidens tand och påfrestningar är ofta hem för myndigheter, ett exempel är Göta Hovrätt i Jönköping. Det finns barockhus som lever vidare som lägenhetshus och om jag skulle köpa en till lägenhet hade jag tveklöst letat efter en i ett barockhus.

Svenska barockarkitekter

Som barockintresserad är det omöjligt att inte skriva om en av Sveriges främsta barockarkitekter, Nicodemus Tessin den yngre. För er som inte känner till honom är det han som har ritat Stockholms slott. Slottet Tre Kronor brann ju som bekant ner och på 1600-talet fanns det inget HusmanHagberg att kontakta när man behövde en ny bostad. Som namnet antyder var Nicodemus Tessin den yngre son till Nicodemus Tessin den äldre. Både far och son var flitigt anlitade under sin livstid och deras byggnader finns att beskåda i olika delar av landet. Tessin den äldre har bland annat ritat domkyrkan i Kalmar, Drottningholms slott och Skokloster slott. Hans son ritade bland annat inredning på Drottningholms slott och Fredrikskyrkan i Karlskrona. Mest känd är Tessin den yngre för ombyggnaden av slottet Tre Kronor och bygget av Stockholms slott. Tyvärr avled han innan slottet stod klart och arbetet slutfördes av hans medhjälpare Carl Hårleman.

Barockbyggnader i Jönköping

Det finns otroligt många vackra byggnader i Jönköping som tillkom under barocken. Gamla rådhuset är som exempel en mycket sevärd byggnad och det ritades 1691 av den välkända Erik Dahlbergh. Ni som känner till det fantastiska verket “Suecia antiqua et hodierna” med alla gamla slott känner till honom. Precis som många andra städer i Sverige med gamla trähus eldhärjades Jönköping och därför finns det flera byggnader från just Barocken i Jönköping. Den stora elden var i slutet av 1600-talet så det är ingen slump att rådhuset uppfördes då. Även Hovrättshuset är en barockbyggnad och arkitekten var Simon De la Vallée som även ritat Riddarhuset i Stockholm. Tyvärr dog han innan det var klart men hans son tog över och fullbordade hans arbete. Han var även inblandad i Stockholms slott vilket inte så många känner till eftersom det bara talas om Tessin. Det ska bli spännande att se dem på riktigt eftersom flytten går till Jönköping för en bekant så i höst blir det ett besök. Hovrättshuset är dessutom byggnaden för Göta hovrätt som är Sveriges näst äldsta.

Bostadsområde i Jönköping

Ett svenskt barockslott

Barocken förknippar man ofta med den tyska och franska byggnadsstilen. Många kanske inte känner till att en av de främsta barockbyggnaderna i Sverige är Stockholms slott. Slottet byggdes cirka 1700-1730, med långvariga byggstopp, efter att det gamla slottet Tre Kronor hade brunnit ner 1697. Arkitekt var Nicodemus Tessin den yngre, men det blev Carl Hårleman som fick färdigställa slottet efter Tessins död 1728. Slottet, som är 42 000 kvadratmeter stort, har idag i sitt nuvarande skick över 1 400 rum, förutom de olika museer, Slottskyrkan och förvaltningslokaler som slottet också inhyser.

Stockholms slott på natten

Hur man bodde under barocken

Barocken förknippas ofta med överflöd och pampiga bostäder men det är naturligtvis en ganska begränsad bild av verkligheten. Det flesta människor under barocken var fattiga och livnärde sig som bönder. Det var ännu inte vanligt att man bodde i städerna utan ungefär 90% av människorna levde på landsbygden. Det var säkert inget lätt liv även om man bodde i vackra, natursköna områden. Mycket finns faktiskt kvar sedan barocken och exempelvis de som har flyttat hit till Österåker älskar naturen och de vackra barockslottet Margretelund slott som byggdes 1620 av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Då var det ett säteri i området men nu finns här ett populärt villaområde istället.

Får på landsbygden

Så luktade man under barocken

Parfymer var väldigt populära under barocken och de som hade råd bar ofta stora mängder av dofter. Det här beror delvis på att folk inte duschade ofta och att man därför behövde dölja sin svettlukt och liknande. Kung Louis XIV av Frankrike tog till exempel bara tre bad under hela sitt liv men däremot använde han väldigt mycket parfym. Dofterna var dessutom mycket koncentrerade på den tiden, om man vill köpa parfym idag så får man en mycket mildare variant eftersom att vi numera använder parfym som en accessoar och inte för att dölja dålig hygien. Något som inte många vet är att det var mycket liten skillnad, om någon, mellan herr- och damparfymer under barocken. Det var till exempel vanligt att män doftade som blommor och vanilj medan kvinnor hade en tung eau-de-toilette med doft av läder och likör.

Tre små parfymflaskor
En kvinna i ett badkar

Smink innehöll arsenik under barocken

Människor har sminkat sig väldigt länge, men förr i tiden hade man inte så bra kunskap om vad som var bra för hyn och miljövänlig hudvård fanns inte ens på kartan. Under barocken kunde smink och andra hudvårdsprodukter innehålla skadliga ämnen som bly och arsenik. Det gällde framför allt de hudkrämer som skulle göra huden vitare. Historiskt sett sminkade sig både kvinnor och män, och framför allt personer från de övre samhällsklasserna. Smink, liksom smycken och accessoarer i mängder, var nämligen ett tecken på makt och välfärd. Allt eftersom spred sig dock sminket till exempelvis skådespelare (som i och med det slapp använda masker i lika stor utsträckning) och efter det till övriga klasser i samhället. Mouchen, det vill säga en målad svart prick som föreställer en leverfläck, blev dessutom populär under barocken som ett sätt att dölja finnar och rodnader på.

Palett med spegel och smink

Barnuppfostran under barocken

Idag har de flesta föräldrar sina barn på dagis eller förskolan. Det är utbildad personal som tar hand om barnen och de har en bra lön förskollärare. Så har det inte alltid varit, utan de första småbarnsskolorna startade kring mitten av 1800-talet. Det var ofta kyrkan som hade del i uppfostran, främst för att få “pli” på fattiga barn. Under barocken arbetade barnen precis som vuxna och det var inte någon större skillnad på barn och vuxen, så länge barnet passerat tre år. Barn uppfostrades genom aga och det var det bästa sättet att få dem att lyda tyckte man. Trots det fick barnen under barocken det bättre än vad de haft under medeltiden genom att den lutherska läran skiljde mer på barn och vuxna. Luther ansåg att barn föddes onda och föräldrarna måste bryta ner dem, genom aga, för att på så sätt forma om dem. Därav finns exempelvis uttrycket “den man älskar agar man”.